Torun Elsrud

Jag är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet. År 2004 disputerade jag vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, med en avhandling om de ideologiska fundamenten i äventyrsberättelser och individuellt resande (backpacking) till det som ofta beskrivs som "tredje världen" eller "globala syd".

Sedan dess har min forskning främst kretsat kring frågor som är centrala för socialt arbete, såsom migration, asyl, rättsliga processer, social exkludering och civilsamhällets betydelse i tider av ökande ojämlikhet. Den undersöker hur människor påverkas av rättsliga, politiska och sociala strukturer, och hur lagar, myndighetspraktiker, domstolsprocesser, normer och kulturella föreställningar omsätts i levda erfarenheter. Forskningen har bland annat omfattat etnografiska studier av domstolsförhandlingar, där föreställningar om kultur, etnicitet, kön och ålder analyserats utifrån rättslig interaktion och dokumentation. Idag ligger fokus särskilt på asylsökande människors erfarenheter av den svenska och europeiska asylkontexten, vidareflykt inom Europa, solidaritetsrörelser, civilt motstånd samt frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Ett genomgående perspektiv i forskningen är maktrelationer, genus, etnicitet, intersektionalitet och diskriminering.

Vid Linnéuniversitetet ingår jag i flera forskningsmiljöer med inriktning mot migration och social rättvisa. Jag är verksam inom Social Work and Migration vid Institutionen för socialt arbete, den tvärvetenskapliga kunskapsmiljön Migrationens möten, där forskning och praktik möts, samt Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies (LNUC Concurrences). Inom Concurrences är jag knuten till forskningsklustret Borders of Justice: Migration, Equity, and the Global Postcolonial Order.

Tidigare ingick jag i styrgruppen för Asylkommissionen, ett nationellt samverkansinitiativ mellan forskare, professionella, civilsamhällesorganisationer och personer med egen erfarenhet av asylprocessen. Kommissionen, som initierades av Linköpings universitet och FARR (Flyktinggruppernas Riksråd), samlade och spred kunskap om konsekvenserna av förändringar i svensk asyllagstiftning och praxis efter 2015. Arbetet gav en bred och fördjupad förståelse av det svenska asylsystemets konsekvenser för enskilda människors liv.

Jag deltar också i internationella forskningsnätverk som studerar människors erfarenheter av välfärdsrestriktioner, gränsregimer och villkorad tillhörighet. Sedan 2015 har jag även varit ideellt engagerad i asylrättsliga frågor och periodvis haft uppdrag som god man. För mig är det viktigt att forskning bedrivs i nära dialog med de människor och verksamheter den handlar om. Forskningsprocessen ses därför som ett ömsesidigt kunskapsutbyte, där människors egna erfarenheter utgör en central källa till förståelse och ny kunskap.

Undervisning

Jag undervisar inom flera områden med koppling till socialt arbete, sociologi och socialpsykologi. Ett gemensamt tema är hur samhälleliga strukturer, normer och maktrelationer formar människors livsvillkor, handlingsutrymme och möten med välfärdssamhället. Min undervisning omfattar bland annat kritiskt socialt arbete, migration och asyl, kulturellt och socialt meningsskapande, kultursociologi, genus, intersektionalitet, mänskliga rättigheter, diskriminering, rasism, eurocentrism, medierepresentationer, forskningsetik samt kvalitativa metoder med särskilt fokus på etnografi.

Jag handleder uppsatser på grund- och avancerad nivå samt doktorander inom mina forskningsområden. Jag ser undervisning och handledning som en viktig del av universitetets samhällsuppdrag. Målet är inte bara att förmedla kunskap utan också att utveckla studenters och doktoranders förmåga att förstå, kritiskt granska och bidra till förändring av de samhällsstrukturer som påverkar människors liv. För mig är undervisning ett sätt att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och mer jämlika livsvillkor.

Forskning

Sedan 2013 har forskningen bedrivits inom ramen för fem forskningsprojekt finansierade av Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, MUCF och Formas. Projekten har kretsat kring människors levda erfarenheter av rättsliga, politiska och sociala processer, med särskilt fokus på migration, asyl, social exkludering, solidaritet och civilsamhällets betydelse. Forskningen tar sin utgångspunkt i centrala frågor för socialt arbete, såsom social rättvisa, mänskliga rättigheter, människors möten med välfärdsinstitutioner och civilsamhällets betydelse för inkludering och social förändring.

Ett av de tidigare forskningsprojekten var en etnografisk studie av domstolsförhandlingar med fokus på likhet inför lagen. Projektet analyserade hur föreställningar om kultur, etnicitet, kön och ålder förhandlades i rättssalens interaktion och i rättsliga dokument samt hur dessa processer erfors av de människor vars mål prövades i domstol.

Sedan 2015 har forskningen huvudsakligen fokuserat på asylsökande människors erfarenheter av den svenska och europeiska asylkontexten. Forskningen omfattar människors erfarenheter av exkludering från juridiska och sociala rättigheter, långvarig utsatthet och livsvillkor präglade av osäkerhet, men också civilsamhällets betydelse, solidaritet och motstånd. Ett genomgående perspektiv är maktrelationer, kulturellt och socialt meningsskapande, genus, etnicitet, intersektionalitet och diskriminering. Se vidare under forskningsprojekten nedan.

Det nuvarande Vetenskapsrådsfinansierade projektet följer unga vuxna som tidigare sökt asyl eller haft uppehållstillstånd i Sverige men som av olika skäl tvingats söka skydd på nytt i andra europeiska länder. Projektet analyserar vad det innebär att leva ett liv i transit och hur människor navigerar geografiskt, juridiskt och socialt genom Europa i sökandet efter varaktigt skydd. Särskild uppmärksamhet riktas mot vilka resurser som blir avgörande i denna process, exempelvis utbildning, ekonomiska förutsättningar och sociala nätverk. Projektet pågår till och med 2027.

Under 2026 inleds också forskningsprojektet Solidaritet som motstånd: Civil olydnad, rätten och demokrati i asylkontext. Tillsammans med forskare vid Linköpings universitet studeras människor som engagerar sig i solidaritetsarbete för asylsökande och papperslösa. Studien undersöker deras drivkrafter, handlingsutrymme och betydelse för demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Den analyserar också hur civilsamhällets solidaritetsarbete påverkas när humanitärt stöd och civil olydnad i ökande utsträckning blir föremål för rättslig reglering och kriminalisering. Projektet har ett genusperspektiv och belyser även hur föreställningar om kön formar både engagemang och villkoren för solidaritetsarbete.

Uppdrag

Januari 2025 – juni 2026
Programansvarig för masterprogrammet i socialt arbete samt ansvarig för valbara kurser på avancerad nivå.

April 2020 – december 2022
Ledare för forskningsgruppen Cluster for Migration, Citizenship and Belonging inom Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies (LNUC Concurrences).

Januari 2019 – augusti 2022
Ledamot i styrgruppen för Asylkommissionen, ett nationellt samverkansprojekt vid Linköpings universitet om rättssäkerhet i den svenska asylkontexten.

Januari 2018 – augusti 2019
Samordnare för samhällelig drivkraft vid Fakulteten för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet.