Gunnel Cederlöf

Gunnel Cederlöf

Professor
Institutionen för kulturvetenskaper Fakulteten för konst och humaniora
Spara kontaktuppgifter Ladda ner bild

Professor i historia vid Institutionen för kulturvetenskaper och medlem av Linnéuniversitetets Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies.

Undervisning

Jag handleder studenter på forskarnivå.

Forskning

Min forskning kombinerar miljöhistoria, rättshistoria och kolonialhistoria och är inriktad på det tidigmoderna och moderna Indien och det brittiska imperiet.

Jag disputerade 1997 på avhandlingen Bonds Lost: Subordination, Conflict and Mobilisation in Rural South India (Manohar 1997, 2020) om bunden arbetskraft och förändrade relationer inom jordbruksekonomin under 1900-talet. Under åren som följt har forskningen främst behandlat relationerna mellan naturgivna förutsättningar, politisk makt, social förändring och rättsliga förhållanden under brittisk kolonialmakt. Jag har framför allt arbetat med frågor som berör människor inom de mest utsatta grupperna under en samhällsomvandling – dalits (tidigare oberörbara kaster) och adivasis (s.k. stamfolk). Arbetet har resulterat i ett flertal publikationer.

En större sydindisk studie fokuserar på ursprungsfolk och markrätt under tidig kolonial tid. Den kombinerar miljö- och rättshistoria och har resulterat i monografin Landscapes and the Law: Environmental Politics, Regional Histories, and Contests over Nature (Permanent Black 2008, Oxford University Press 2019). Den miljöhistoriska forskningen fördjupas också i samarbetet med K. Sivaramakrishnan (Yale University) i Ecological Nationalisms: Nature, Livelihoods and Identities in South Asia (University of Washington Press and Permanent Black 2005, 2013). Studien introducerar begreppet ’ekologisk nationalism’. At Nature’s Edge: The Global Present and Long-term History samlar miljöforskare Afrika, Asien och Australien kring de långa historiska processer som driver akuta klimat och miljöfrågor idag (tillsammans med Mahesh Rangarajan, Oxford University Press 2018).

Nu undersöker jag hur politisk makt, medborgarskap och statsskick formades då det brittiska imperiet växte fram i Asien, i en region som präglades mycket starkt av kolonialmakternas ingrepp och olika samhällsgruppers agerande i samhällen som förändrades mycket snabbt. Frågor om handel, lagstiftning, markrätt och egendom ses också i ljuset de kraftfulla monsunerna och konsekvenserna av naturkatastrofer.

I monografin Founding an Empire on India's North-eastern Frontiers, 1790-1840 (2014) undersöks den brittiska expansionen österut från Brahmaputra till Burmas gränsområden mot Kina, dvs. östra Bengalen, dagens nordöstra Indien, Brittiska Burma och Yunnan. Här kombineras klimathistoria och rättshistoria för att klargöra hur den brittiska kolonialmakten etablerade kontroll. Studien resulterade också i tematiska samarbeten, som i Subjects, Citizens and Law: Colonial and Independent India (2019, med Sanjukta Das Gupta). Här fördjupas studier av undersåtens och medborgarens rätt och lagens praktik i det koloniala och självständiga Indien.

Den djupt sammanlänkade regionen som omfattar nordöstra Indien, Burma (Myanmar), Yunnan och norra Thailand, konceptualiserad som ’India-China Corridor’ har varit i fokus i två forskningsprojekt. Samarbetet med forskare som har expertkompetens i olika delar av regionen har resulterat i ett antal publikationer. Ett större grepp togs i Flows and Frictions in Trans-Himalayan Spaces, med redaktörskap i samarbete med Willem van Schendel (Amsterdam University Press 2022). I ett forumnummer av Modern Asian Studies med temat ‘Small Polities and Expanding Empires in Upland Asia’ gick djupare in i situationen i de många mindre politiska enheter, som t.ex. dem inom the Shan States, när imperierna expanderade. Läs t.ex. ‘Armed and Bureaucratic Violence in the Formation of British Governance in Southeast Asian Contested Tracts’ (Modern Asian Studies 59: 3, 2025, tillgänglig mars 2026).

Pågående forskningsprojekt

Flöden och kamp i Trans-Himalayaregionen

Projektet undersöker den genomgripande omvandlingen av nordöstra Indien, Burma (Myanmar), Yunnan och Lanna (dagens norra Thailand) då tre imperier konkurrerar om makt, mark och resurser från 1850 till 1920. Fokus är ställt på maktens praktik genom handel, politisk och militär kontroll sett ur lokala befolkningars perspektiv.

Vändpunkter. Entreprenörskapets villkor i Småland över 100 år

Landskapsförändringar och globala relationer står i centrum för projektet som undersöker den sociala och ekonomiska vändningen Småland, 1870–1930. Genom socioekonomiska och naturgeografiska studier av affärerna och driften av Huseby bruk, Smålands största gods med 6000 hektar skogs- och jordbruksmark, undersöks den dramatiska omvandlingen. Samtidigt som hungeråren tvingade många att lämna Småland triggade förändringarna också ett inflöde av globalt kapital. Det investerades i gårdar och skogsfastigheter då den nya järnvägen möjliggjorde export av trävaror. Projektet kartlägger affärsnätverk och landskapsförändring. P.I. Eleonor Marcussen

  

Uppdrag

Gästforskare vid SCAS, Swedish Collegium for Advanced Studies (2000), Oxford University (2000-01), Jawaharlal Nehru University (2010) och Calcutta University (2004-2013), samt vetenskaplig ledare för Forum for Advanced Studies in Arts, Languages, and Theology vid Uppsala Universitet (2006-08) samt vice ordförande i STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning 2013-19.

Arbetande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Senior Associate Research Fellow vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram.

Publikationer

bokomslag

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)

Artikel i tid­skrift (Övrigt veten­skapligt)

Konferens­bidrag (Övrigt veten­skapligt)

Bok (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Övrigt veten­skapligt)

Artikel, recension (Övrigt veten­skapligt)

Artikel i tid­skrift (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Konstnärlig output (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))