2. Ekonomisk

Att hålla hårt i pengarna

Näst vanligast för de vi pratar med, är att koppla ihop det småländska med sparsamhet, snålhet eller i alla fall "att vara ekonomisk". Det finns många exempel på det. 

Oktober 2018 skrev webbsidan Finansliv om Sveriges starkaste bank, Virserums sparbank. Kunder är nöjda, kreditförlusterna är låga. Banken hittar de i Virserum, ett samhälle med mindre än 2000 invånare mellan Målilla och Åseda, där det avgörande slaget i Dacke­upproret en gång ägde rum. I artikeln kan man läsa följande citat:

"– Jag tror att människorna som har jobbat här i hög utsträckning varit äkta smålänningar. De har haft en konservativ syn på risk, de har hållit hårt i pengarna och hellre sparat än slösat, säger bankens vd, Gunnel Olsson-Örbäck." 

Kvällsarbete

”På kvällarna gick jag igenom alla verifikationer och funderade, varför köper vi detta? Kan vi få det billigare?" (Småföretagare på 1980-talet).

Snål eller sparsam?

Historikern och docenten Lennart Johansson, tidigare vd för Kulturparken Småland, har berättat om att förr var bilden av Småland och smålänningar inte särskilt positiv. Från Stockholms horisont ansågs ett andligt och politiskt mörker råda här, särskilt hos de ”konservativa bondehövdingarna” som sa nej till det mesta, framför allt om det innebar att spendera pengar.

Även i vår tid finns ett eko av denna motvilja till att göra av med pengar. När vi frågar studenter på Linnéuniversitet om nyckelord som de tycker beskriver ett småländskt ledarskap anger de ofta ”snål”. Frågar vi verksamma chefer och ledare i Småland säger de istället ”sparsam” eller ”ekonomisk”.

En konsult berättade om sin upplevelse av att försöka sälja tjänster till småländska företagare:
– De är duktiga på att krama vatten ur sten.

Men hur är det då? 
Det är omöjligt att säga. Förmodligen ligger sanningen ligger i betraktarens öga. Dessutom har tiden betydelse.

Om vi, idag, håller i pengarna och det senare visar sig att vi kan göra en bra affär (för att priserna kanske gick ner) – då blir det lätt att säga att det var ekonomiskt och sparsamt. Men om det istället visar sig att vi inte tog vara på en möjlighet (priserna kanske höjdes istället), då vi vill se agerandet som snålt.

Nyckeln är att det ofta är mycket svårt att just i stunden värdera en viss handling utan att förutsätta att handlingen kommer leda till det jag själv tror ska hända. Det vill säga: Jag tycker något är snålt om jag tror att en satsning skulle löna sig. Men oavsett om jag har rätt eller fel, så var det ju inte snålt just då, utan först när vi verkligen vet hur det blev.

Poängen är att det egentligen inte kan avgöras i nuläget. Ledarskap, och för den även entreprenörskap, handlar om att välja, utan att veta. Sen får det bli som det blir.

Magnus Forslund

Att satsa lagom är inte alltid rätt

En baksida med det sparsamma och ekonomiska är att det kan bli för försiktigt, för återhållsamt, för "lagom". Det är inte alltid rätt. Ibland behöver man "spänna bågen" lite mer. Inte minst kan medarbetare annars begränsas i sin utveckling.