Smarta elmätare fick hushåll att minska sin elanvändning – men effekten var kortvarig
Vad händer när hushåll plötsligt kan se sin elanvändning i detalj – timme för timme, nästan i realtid? Frågan är högaktuell i Sverige, där debatten om elproduktion och elanvändning har intensifierats under de senaste åren. Ökad oro för klimatförändringarna sammanfaller med stigande elpriser som blivit en tydlig ekonomisk börda för många hushåll.
När Kalmar Energi började installera nya smarta elmätare i slutet av 2020 skapades en unik möjlighet att studera hur ökad insyn i den egna elanvändningen påverkar människors beteende. I projektet Smart mätning och hållbar elförbrukning i Kalmar har Mikael Westling från Kalmar Energi, tillsammans med forskarna Giangiacomo Bravo, Adam Birgersson och Tobias König vid Linnéuniversitetet, analyserat hur hushåll och företag reagerade när de fick tillgång till detaljerad förbrukningsdata i nära nog realtid.
Resultaten visar att villaägare i genomsnitt minskade sin elanvändning efter installationen av de smarta elmätarna. Effekten var tydligast under de första månaderna och särskilt märkbar bland hushåll som aktivt använde Kalmar Energis app för att följa sin förbrukning. För småhus uppgick minskningen till omkring sju procent under den studerade perioden, medan lägenheter visade en mer begränsad minskning på cirka tre procent.
Projektet har bidragit till att positionera LNU som en relevant och kompetent forskningspartner inom frågor som rör energipolitik, tariffstrukturer och hushållens respons på ekonomiska styrmedel.
För att ta reda på vilken effekt de smarta elmätarna faktiskt hade jämförde man hur elanvändningen förändrades över tid i två grupper: hushåll som fick mätarna tidigt och hushåll som fick dem senare. Genom att jämföra skillnaden i förändring mellan grupperna går det att fånga just mätarnas effekt, och inte sådant som påverkar alla samtidigt, som väder eller förändrade elpriser.
För företag kunde man däremot inte se någon statistiskt säkerställd förändring i elanvändningen. En möjlig förklaring är att många företag redan har relativt god kontroll över sina energikostnader och etablerade rutiner för uppföljning och energieffektivisering.
Samtidigt pekar resultaten på en viktig begränsning: effekten av de smarta elmätarna var inte bestående. Efter en tid avtog minskningen i elanvändning, trots att hushållen fortsatt hade tillgång till samma information. Det tyder på att den initiala beteendeförändringen till stor del drevs av en nyhetseffekt, något som också överensstämmer med tidigare forskning.
Slutsatsen är att smart teknik kan vara ett viktigt första steg mot mer medveten elanvändning, men att den inte räcker på egen hand. För att skapa långsiktiga förändringar krävs även tydlig återkoppling och ekonomiska incitament, exempelvis prismodeller som gör det lönsamt att flytta elanvändning bort från tider med hög belastning i elnätet.
Samarbetet med Linnéuniversitetet har gett oss forskningsbaserad kunskap om hur kundkollektivet faktiskt använder ny teknik. Detta bekräftar att smarta elmätare är en viktig start för mer medveten elanvändning, men att långsiktiga beteendeförändringar på systemnivå som optimerar energisystemet i Kalmar kräver mer än bara teknik.
Studien bidrar med ny kunskap genom att bygga på storskaliga och detaljerade mätdata över tid. Sammantaget visar resultaten att smarta elmätare kan vara ett viktigt första steg mot mer medveten elanvändning, men att de främst fungerar som en startpunkt, snarare än en lösning som på egen hand skapar långsiktiga förändringar.