Pappor i fokus för Lina Aldéns forskning
Varför tar vissa pappor ut väldigt lite föräldraledighet trots att förutsättningarna är goda? Och har förändrade förväntningar på vad det innebär att vara pappa fått betydelse för vilka män som blir pappor? Detta är frågor som nationalekonomen Lina Aldén har tittat närmare på.
Lina Aldén, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, har forskat om pappor i många år. En fråga hon har intresserat sig för är deras uttag av föräldraledighet.
– Vi har tittat på förstagångspappor mellan 1995 och 2015 som är födda i Sverige, som har ett arbete och som bor ihop med barnets mamma. Det är en grupp som har goda förutsättningar att använda den generösa föräldraförsäkringen, men ändå tar drygt en tredjedel bara ut högst hälften av sina reserverade dagar under barnets första två år.
Det finns enligt Lina Aldén flera orsaker till att situationen ser ut som den gör. En anledning är ekonomiska förhållanden – om pappan exempelvis har en svag position på arbetsmarknaden, är egenföretagare eller står för större delen av hushållets totala inkomst. Men det finns andra faktorer som är minst lika viktiga – nämligen normer kring vem som ska vara föräldraledig.
– Om arbetsplatsen är mansdominerad och har en kultur där män generellt sett inte är pappalediga, eller om man har mer traditionella könsnormer, minskar sannolikheten att pappan tar ut föräldraledighet.
Så – finns det något man kan göra för att öka pappors uttag av föräldraledighet? En åtgärd har varit att stärka de ekonomiska incitamenten, först genom införandet av en öronmärkt pappamånad 1995 och sedan genom tillägg av ytterligare en månad 2002. Båda reformerna ledde till ett ökat uttag av föräldraledighet bland pappor totalt sett – men de har inte jämnat ut de hinder som är förknippade med ett lågt uttag. Att genomföra ekonomiska reformer kan alltså hjälpa i viss mån, men det verkar inte vara tillräckligt för att leda till en förändring hos de pappor som har allra lägst uttag.
– Visst är det viktigt att minska de ekonomiska hindren. Men för att skapa förändring behövs också åtgärder som mer direkt påverkar normer och förväntningar i hushåll och på arbetsplatser.
Vem blir pappa?
En relaterad fråga som Lina Aldén intresserat sig för i sin forskning är i vilken utsträckning den moderna synen på vad det innebär att vara pappa påverkar vem som blir pappa. Har det betydelse att pappor i dag förväntas vara aktiva och närvarande i omsorgen om sina barn redan från början?
– I dag spelar icke-kognitiva egenskaper – alltså sånt som social mognad, känslomässig stabilitet och självkontroll – en klart större roll för sannolikheten att bli pappa än de gjorde förr.
Resultaten har betydelse för hur vi kan förstå familjebildning och fertilitet. Män med lägre icke-kognitiv förmåga löper betydligt större risk att förbli barnlösa.
– När förväntningarna på pappor förändras kan också tröskeln för att bilda familj höjas. Det kan vara en pusselbit för att förstå varför vissa män inte blir pappor, även i ett land som Sverige, med en generös familjepolitik. Det visar också hur viktigt det är att utveckla de här färdigheterna redan tidigt i livet.