Japansk fältforskning ger nya perspektiv på socialt entreprenörskap
Ny forskning från Ekonomihögskolan visar hur berättelser, lokalt engagemang och internationella influenser kan bidra till att skapa framtidstro i japanska samhällen präglade av kris och befolkningsminskning. Under våren 2026 har universitetslektor Tomas Nilsson genomfört fältstudier i Japan med fokus på socialt entreprenörskap, platsutveckling och digitala nomader.
Tomas Nilsson forskar om hur berättelser formar vår förståelse av organisationer, platser och samhällen. I sin aktuella studie undersöker han hur lokala entreprenörer skapar nya berättelser i områden som under lång tid präglats av avfolkning, en åldrande befolkning och nedmontering av samhällsservice.
Jag vill förstå hur berättelser om en plats både formas av och formar entreprenörer med stark lokal förankring. Det handlar om hur människor skapar mening och framtidstro, även i situationer som präglas av osäkerhet.
Samtidigt som landsbygdsområden i Japan står inför stora utmaningar uppstår nya former av engagemang. Mindre uppmärksammat är hur dessa samhällsförändringar också ger upphov till socialt entreprenörskap – initiativ som ofta befinner sig i gränslandet mellan civilsamhälle, småföretagande och enskilda invånares drivkraft att bidra till platsens utveckling.
Forskningen bygger på en kombination av analyser av sociala medier och återkommande fältbesök. Genom att vistas på plats studerar Tomas Nilsson hur berättelser uttrycks i vardagen och hur de kopplas till konkreta verksamheter, mötesplatser och initiativ.
En av de orter som studeras är Odaka i Fukushima prefektur, som drabbades hårt av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan 2011. Här har Tomas under flera år följt lokala entreprenörer kopplade till Odaka Worker’s Base (OWB), en verksamhet som fungerar som centrum för coworking, affärsstöd och sociala aktiviteter.
– Odaka Worker’s Base fungerar som en motor för socialt entreprenörskap. Berättelser som sprids både lokalt och i sociala medier har bidragit till att återskapa identitet och framtidstro i ett samhälle som tidigare var mycket sårbart, säger Tomas Nilsson.
Ett aktuellt exempel är en idé om att starta en folkhögskola i Odaka enligt nordisk modell. Initiativet visar hur lokala aktörer inspireras av internationella idéer för att skapa nya möjligheter på hemmaplan.
Den andra platsen i studien är Shimoda, en kustort några timmar söder om Tokyo. Trots att Shimoda länge varit en populär turistdestination står orten, liksom många andra mindre samhällen i Japan, inför en minskande och åldrande befolkning.
Samtidigt har Shimoda utvecklats till en mötesplats för digitala nomader – personer som arbetar platsoberoende och rör sig mellan olika delar av världen. Genom konferenser och evenemang skapas nya kopplingar mellan lokala entreprenörer och internationella nätverk.
– När digitala nomader kommer till Shimoda ordnas träffar med lokala aktörer. Tillsammans skapar de berättelser som fungerar som katalysatorer för socialt entreprenörskap. Genom att själv ta en aktiv roll i dessa träffar får jag en unik möjlighet att studera vad som händer från ”insida”.
I mötet mellan det lokala och det globala uppstår nya sätt att tänka kring plats, identitet och utveckling. Berättelser blir här inte bara beskrivningar av verkligheten – de bidrar också till att forma den.
Resultaten från forskningen kommer att presenteras vid seminarier under våren 2027. Redan nu integreras insikterna i undervisningen inom storytelling, entreprenörskap och ledarskap på Ekonomihögskolan.
– Jag ser stor nytta i att dela pågående forskning med studenterna. Tillsammans utforskar vi hur berättelserna från Odaka och Shimoda kan ge nya perspektiv på hur socialt entreprenörskap kan möta komplexa samhällsutmaningar, säger Tomas Nilsson.
