Algblomning: Sommarplåga och framtidsresurs i Östersjön
Sommaren är här och med den följer sol, bad och långa dagar vid kusten. Men för många som bor runt Östersjön innebär sommaren också något mindre välkommet: de återkommande algblomningarna. Hur vet man om badvattnet är säkert, varför blir det algblomningar och hur kan alger bidra till att lösa våra miljöproblem? Algforskaren Elin Lindehoff har svaren.
– Vid algblomningar kan vattnet bli grumligt med partiklar i gulgröna eller blåaktiga nyanser, och ibland bildas tjocka ansamlingar på ytan som driver in mot stränderna. Det som ofta kallas "alger" i Östersjöns sommarblomningar är i själva verket inte alger utan cyanobakterier – en urgammal grupp mikroskopiska organismer, berättar Elin Lindehoff, docent i marin ekologi.
Är algblomningar farliga?
Cyanobakterier har funnits i Östersjön i tusentals år. Det gör sommarens blomningar till ett i grunden naturligt fenomen. Vissa arter kan dock producera gifter som kan påverka levern, vilket gör att vi bör vara försiktiga vid kraftiga blomningar. Särskilt utsatta är små barn och husdjur som lätt kan få i sig vatten när de badar eller leker vid stranden.
– Om vattnet ser grynigt ut och innehåller små gulgröna eller grönblåaktiga partiklar under sommaren kan det vara en blomning. Är man osäker rekommenderar jag att fylla en flaska med vatten och låta den stå en stund. Om partiklarna flyter upp mot ytan är det troligen cyanobakterier. Då är det klokt att avvakta med bad tills vattnet har klarnat igen – och att hålla hunden på land, säger Elin Lindehoff.
Varför blir blomningarna fler?
Trots att algblomningar är ett naturligt fenomen har omfattningen och frekvensen av dem ökat under de senaste decennierna. En viktig orsak är övergödning – alltså ett tillskott av näringsämnen som kväve och fosfor i havet. Dessa ämnen tillförs bland annat genom jordbruk, avlopp och industriella utsläpp. Kvar ligger också decennier av utsläpp och göder blomningarna.
– Cyanobakterier utnyttjar Östersjöns överskott på fosfor. De trivs i varmt, stabilt sommarväder och kan snabbt föröka sig och bilda omfattande blomningar, säger Elin Lindehoff.
Mer än en sommarplåga
Det är lätt att bara se algblomningar som ett problem. Men alger och cyanobakterier är också en grundpelare i havets ekosystem. Omkring hälften av allt syre på jorden kommer från dessa växtplankton i havet. De utför fotosyntes, där de med hjälp av solens energi omvandlar koldioxid och näring till ny biomassa, det vill säga nya alger. Denna biomassa utgör basen för näringsväven i havet och möjliggör liv för allt från små djurplankton till stora fiskar.
– Just denna förmåga gör också alger till en intressant resurs i arbetet med att möta vår tids stora miljöutmaningar. Genom att ta upp både koldioxid och näringsämnen kan de bidra till att minska klimatpåverkan och motverka övergödning samtidigt, berättar Elin Lindehoff.
Algblomningar som gör nytta
Vid Linnéuniversitetet pågår forskning som tar fasta på denna potential. Inom projekten ALGOLAND odlas mikroalger i kontrollerade system där de används för att rena rökgaser från koldioxid och ta upp näringsämnen direkt ur industriella processvatten. På så vis efterliknar man naturens egna processer, men i en styrd miljö där nyttan kan maximeras.
– Den biomassa som produceras kan användas till en rad olika ändamål: som djurfoder, biobränsle, jordförbättringsmedel, biokol eller till och med bioplast. Det innebär att något som i naturen ibland upplevs som ett problem i stället kan bli en del av lösningen i ett hållbart, cirkulärt samhälle. En algblomning som gör nytta, säger Elin Lindehoff.
