Nytt projekt ska kartlägga hur anhöriga till sjuka påverkas av covid-19

Idag ger drygt var fjärde person i Sverige vård, hjälp eller stöd till en närstående. En självklarhet och även en tillfredsställelse för många, men också något som kan påverka hälsa, arbete, privatliv och ekonomi negativt.

Coronapandemin har inverkat på anhörigstödet ur flera aspekter. Dels har påfrestningen på anhöriga troligtvis ökat till följd av covid-19 och fler kan ha tagit på sig en anhörigroll. Samtidigt har anhörigstödet påverkats negativt, eftersom människor inte har kunnat mötas på samma sätt som tidigare.

För att utforska dessa förändringar har projektet Kartläggning av hur anhöriga och anhörigstödet i Sverige påverkas av covid-19 fått 1 miljon kronor från Socialdepartementet. Studien kommer att genomföras av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) i samverkan med Socialstyrelsen och anhörig-, patient- och pensionärsorganisationer.

– Vi hoppas att kartläggningen ska kunna ge en tydligare bild av hur situationen ser ut för anhöriga och personal som arbetar med anhörigstöd. Det finns behov av att förstå situationen för att framöver kunna upprätthålla och vidareutveckla en god kvalitet i stödet till anhöriga, säger Lennart Magnusson, forskare och verksamhetschef vid Nka och docent vid Linnéuniversitetet.

Kartläggningen kommer att ske under hösten 2020 och i den slutliga rapporten, som beräknas vara klar under våren nästa år, kommer Nka att ge förslag till omedelbara och långsiktiga åtgärder för att stödja anhöriga och utveckla anhörigstödet under pandemier och kriser.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd, där Linnéuniversitetet är en av parterna.