Disputation i naturvetenskapernas didaktik: Hanna Wanselin

Sammanfattning

Ekologi handlar om organismer och deras interaktion med omgivningen och omfattar processer och relationer som ofta innebär utmaningar för elever i biologiundervisningen. Dessa utmaningar uppstår genom det abstrakta och komplexa naturvetenskapliga innehållet men även genom hur innehållet representeras multimodalt, genom exempelvis bilder, skrift och symboler. Trots att multimodalitet spelar en central roll i naturvetenskapligt lärande är kunskapen begränsad gällande hur elever använder olika semiotiska resurser för att själva representera ekologiska fenomen och processer i multimodala texter, samt hur de i sitt textarbete förhandlar om val av representationer. Denna avhandling sammanfattar resultaten från tre studier som fokuserar på elevers skapande av multimodala texter. Den första studien utvecklar ett analytiskt ramverk baserat på systemisk-funktionell lingvistik (SFL) för att undersöka det naturvetenskapliga innehållet och dess representation. Den andra studien tillämpar detta ramverk på elevproducerade texter i ekologi. Den tredje studien analyserar en elevgrupps diskussion under textskapandet, med fokus på hur de resonerar om det ekologiska innehållet och om hur det ska representeras.

Materialet, som består av elevers multimodala texter och inspelningar av en elevgrupps diskussion under textskapandet, samlades in i årskurs 7 i biologi där eleverna arbetade i grupper med en ekologiuppgift om näringsvävar. Resultaten visar att eleverna använder en rad olika uttrycksformer och semiotiska resurser för att representera ekologiska processer, vilket visar en medvenhet om de möjligheter och begränsningar som olika resurser erbjuder. När eleverna skapar mening relaterat till ekologiska fenomen riktas fokus främst mot aspekter på makroskopisk nivå och organismnivå. Valet av representationer präglas samtidigt av en balansgång mellan naturvetenskapliga konventioner och kreativa uttryckssätt. Vidare synliggör elevernas samtal olika dimensioner av deras meningsskapande och gör det möjligt att urskilja såväl styrkor som osäkerheter i relation till det naturvetenskapliga innehållet och hur det kan representeras.

Sammantaget visar de tre studierna hur elevers multimodala textskapande synliggör vilket naturvetenskapligt innehåll de prioriterar, vilka representationsval de förhandlar om, och aspekter av deras meningsskapande som inte kan utläsas ur de färdiga texterna. Resultaten antyder att naturvetenskapsundervisningen skulle gynnas av att rikta mer explicit uppmärksamhet inte bara mot det naturvetenskapliga innehållet, utan också mot hur det innehållet uttrycks, vilket kan stärka elevernas möjligheter till meningsskapande.