Disputation i naturvetenskapernas didaktik: Hanna Wanselin

Sammanfattning

Ekologi handlar om organismer och deras interaktion med omgivningen och omfattar processer och relationer som ofta innebär utmaningar för elever i biologiundervisningen. Dessa utmaningar uppstår både genom det abstrakta och komplexa naturvetenskapliga innehållet men även genom hur innehållet representeras, särskilt genom multimodal kommunikation såsom bilder, skrift och symboler. Trots att multimodala representationer spelar en central roll för naturvetenskapligt lärande är relativt lite känt om hur elever använder olika semiotiska resurser för att skapa mening kring ekologiska fenomen genom multimodala texter, och i synnerhet hur elevernas representativa val utvecklas under textskapandet.

Denna avhandling sammanfattar resultaten från tre studier som fokuserar på elevers skapande av multimodala texter. Den första studien utvecklar ett analytiskt ramverk baserat på systemisk-funktionell lingvistik (SFL) för att undersöka det naturvetenskapliga innehållet och dess representation. Den andra studien tillämpar detta ramverk på elevproducerade texter i ekologi. Den tredje studien analyserar en elevgrupps diskussion under textskapandet, med fokus på ekologiskt innehåll och dess representation.

Materialet, som består av elevers multimodala texter och inspelningar av en elevgrupps diskussion medan de skapade sin text, samlades in i årskurs 7 i biologi där eleverna arbetade i grupper med en ekologiuppgift om näringsvävar. Resultaten visar att eleverna använder flera olika uttrycksformer och semiotiska resurser för att representera ekologiska processer, och att mycket av deras arbete tycks handla om hur innehållet ska representeras. Det naturvetenskapliga innehållet i gruppdiskussionen rör i stor utsträckning en makroskopisk nivå, och gruppens val av representationer formas av en spänning mellan naturvetenskapliga konventioner och kreativa uttryck. Analysen av elevernas diskussion visar dessutom aspekter som inte går att utläsa ur de färdiga texterna, men som ändå är centrala för hur texterna formas och hur mening skapas.

Sammantaget visar de tre studierna hur elevers multimodala textskapande synliggör vilket naturvetenskapligt innehåll de prioriterar, vilka representationsval de förhandlar om, och aspekter av deras meningsskapande som inte kan utläsas ur de färdiga texterna. Resultaten antyder att naturvetenskapsundervisningen skulle gynnas av att rikta mer explicit uppmärksamhet inte bara mot det naturvetenskapliga innehållet, utan också mot hur det innehållet uttrycks, vilket kan stärka elevernas möjligheter till meningsskapande.