Filmvetenskap

Rörliga bilder möter vi överallt. Antingen vi ser dem på YouTube, på HD-TV-skärmar eller i form av knivskarpa bilder på monumentala filmdukar har de alla sitt ursprung i den drygt hundraåriga uppfinningen filmen. I ämnet filmvetenskap studeras de rörliga bildmediernas utveckling från filmens födelse till dagens fantastiskt varierade utbud.

Enskilda konstnärer, genrer och teknologier diskuteras. Likaså behandlas filmens ideologiska, ekonomiska och estetiska betydelse. När du studerar filmvetenskap ökar du din förståelse om ett av de mest revolutionerande medierna de senaste etthundra åren.

Filmvetenskapen ställer frågor som: Hur och varför slog filmen igenom? Hur ser förhållandet ut mellan filmen och åskådaren? Om filmen är en konstart, hur har man då betraktat och värderat den? Vad kan man genom filmer och andra rörliga bilder lära sig om ett samhälles föreställningar och ideologier? Hur ser förhållandet ut mellan filmen och andra medier?

Utbildning

Du kan läsa filmvetenskap som fristående kurser eller inom Kulturledarprogrammet. Kurser ges både på distans via och på campus i Växjö.

Kurser om 30 hp: grundkurs, fortsättningskurs, kandidatkurs och magisterkurs

Grundkurs:

Fortsättningskurs:

Kandidatkurs:

Magisterkurs:

Filmvetenskap, magisterkurs
Kurs 30 hp
- Höst 2026
- Distans
- Avancerad nivå
- Halvfart
- 4FV01E

Kurser om 7,5 hp: grundnivå och avancerad nivå

Kulturledarprogrammet 180 hp

Kulturledarprogrammet Program 180 hp
- Höst 2026
- Växjö
- Grundnivå
- Helfart

Bygg din egen examen

En fristående kandidatexamen med huvudområdet filmvetenskap kräver sammanlagt 180 hp, varav 90 hp i filmvetenskap inklusive ett självständigt arbete på 15 hp.

Det ska finnas en successiv fördjupning mellan kurserna i huvudområdet, vilket betyder att de ska bygga på varandra. Du behöver läsa hp från varje nivå nedan (se förkunskapskravet för kandidatkursen för att få de kurser du behöver).

Kurser som kan ingå i en examen

Här ser du vilka kurser vi erbjuder på varje nivå som kan ingå i en examen med huvudområde filmvetenskap:

Nivå 1 (G1N)

För dig som vill läsa grundkurser motsvarande 1–30 hp som kan ingå i en kandidatexamen med huvudområde filmvetenskap, finns följande kurser:

1FV110 Filmvetenskap, grundkurs, 30 hp
eller
1FV101 Filmens form och berättande, en introduktion, 7,5 hp
1FV102 Filmens historia, en introduktion, 7,5 hp
1FV113 Samtida filmproduktion och distribution, 7,5 hp
1FV114 Skärmkulturer: strömmad film och tv, 7,5 hp

Nivå 2 (G1F)

För dig som vill läsa fortsättningskurser motsvarande 31–60 hp som kan ingå i en kandidatexamen med huvudområde filmvetenskap, finns följande kurser:

1FV21E Filmvetenskap, fortsättningskurs, 30 hp
eller
1FV211 Dokumentärfilm och källkritik, 7,5 hp
1FV212 Global film och postkoloniala perspektiv, 7,5 hp
1FV213 Nordiska film- och tv-kulturer, 7,5 hp
1FV214 Filmhistorisk forskning, 7,5 hp

Nivå 3 (G2F, G2E)

För dig som vill läsa kandidatkurs motsvarande 61–90 hp som kan ingå i en kandidatexamen med huvudområde filmvetenskap, finns följande kurs:

2FV31E Filmvetenskap, kandidatkurs, 30 hp

Avancerad nivå

För dig som vill läsa kurser på avancerad nivå som kan ingår i en magister- eller masterexamen med huvudområde filmvetenskap:

4FV01E Filmvetenskap, magisterkurs, 30 hp

Mer information

Läs mer på Lnu.se om: bygg din egen examen. Denna sida visar övergripande hur du bygger din examen.

Ta gärna kontakt med studievägledare Linn Andergren om du vill diskutera hur du kan bygga din egen examen.

Filmstudenten Julius i juryn för European University Film Award

Under sina studier i filmvetenskap fick studenten Julius möjlighet att vara med och utse bästa film i European University Film Award (EUFA) 2023 i Hamburg. Julius var en av 24 jurymedlemmar från lika många länder i Europa. Att få chansen att diskutera och bedöma filmer tillsammans med andra studenter såg han som en kul utmaning.

– Jag har en stor passion för film och har längtat efter ett sådant tillfälle. Så det kändes jättebra att få vara en del av en kortvarig gemenskap där alla samlas med samma mål att diskutera och rösta fram det bästa av de utvalda filmerna. Det är också så intressant att höra hur olika alla tänker, säger Julius.

I juryarbetet har han haft nytta av sina kunskaper från kursen i filmvetenskap.

– Jag använde mig av det som jag fått lära mig om filmform, filmstil och manus. Jag tänker på hur alla filmerna är skapade och hur de presenteras, förklarar Julius.

Han beskriver hur jurygruppen tillsammans diskuterade alla aspekterna av filmerna och vad som gör dem unika.

– Vi såg till den generella kvalitén av filmen, men också till filmens budskap, och så vad som var viktigast för oss att rösta fram. Diskussionen var öppen och varierande och det är roligt att höra olika perspektiv av människor från olika platser. Det väcker nya tankar, säger Julius.

– Jag tar med mig minnen att ha fått sitta i en riktig jury och att jag har fått träffa många sköna passionerade filmälskare. Jag tar även med mig nya kontakter och nya perspektiv, säger Julius.

Forskning

Forskningen i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet har en tydlig inriktning mot film och samhälle, samtidigt som filmen studeras som estetiskt uttryck, historiskt medium och del av ett bredare audiovisuellt medielandskap. Inom ämnet undersöks hur film och rörliga bilder skapar mening, formar föreställningar och samspelar med kulturella, politiska och teknologiska förändringar.

Forskningsmiljön rymmer både historiska och samtida perspektiv. Centrala områden är bland annat:

svensk och nordisk film
barnfilm, populärkultur
film och nationella föreställningar
genus och sexualitet
filmcensur
dokumentärfilm
digitalisering
filmarkiv
kulturarv

Ämnet har även inriktningar mot tidig film, koloniala och postkoloniala perspektiv samt relationen mellan film och andra medier.