Linnéuniversitetets kvalitetskonferens 2021

I den här presentationen visar jag ett praktiskt förslag på en mall som är avsedd att underlätta hantering av struktur och kursrumsuppbyggnad på främst distanskurser. En mall har många fördelar ur både ett pedagogiskt och resurshanteringsperspektiv för studenter och lärare i ett lärarlag. Distanskurser blir dessutom allt viktigare i vår undervisningsverksamhet och formatet ställer en hel del krav på både studenter, lärare och administrativ personal. Att betona en kurs inledning är ofta självklart för oss men att också tydligt avsluta en kurs är minst lika viktigt, särskilt på distanskurser där studenterna inte träffas fysiskt. Jag ska utifrån egen praktisk erfarenhet av distansundervisning på LNU visa exempel på kursuppbyggnad som tar hänsyn till en kurscykel och dess pedagogiska krav samt inte minst de möjligheter och begränsningar som vår lärplattform MyMoodle ger oss. Målet är att ge ett praktiskt exempel på en mall som kan användas på flera kurser och förhoppningsvis kan presentationen också bidra med en del nya insikter om särskilt distanskursarbete.

Kontaktperson: Claes Ohlsson, Institutionen för svenska språket

The School of Business and Economics has been working since 2016 to become internationally accredited by AACSB. When the School Business and Economics in 2016 decided to apply for AACSB accreditation, there was a need for clear and common goals and strategies to take the School Business and Economics in a positive direction forward. AACSB stands for Association of Advanced Collegiate Schools of Business and it is the oldest accreditation institute for business schools and universities. To be accredited by AACSB a systematic and continuous development that leads to high quality in education, research, and administration, is required. A development of the School Business and Economics' quality work through AACSB accreditation would also mean working in line with the LNU and the national quality systems.

The School of Business and Economics is being assessed according to the 15 standards established by AACSB, whereof one strategically important is standard 8 – Curricula management and Assurance of Learning. Assurance of Learning is a process meant to improve the quality of our educational programs, by measuring and analyzing data, and work on continuous improvements in a structured way. By working with program learning goals, deriving from the mission as well as Higher Education Ordinance (and incorporated into each program curricula), measurements were generated and active beginning in 2018. An AoL- process was developed to guide faculty members through the steps of assurance of learning, and instructions were developed to support program directors and measurers through the different parts of the process.

The measurements are course – embedded and called direct measurements. They measure demonstrated learning where a goal is best suitable to measure (at for instance a thesis, paper or written exam), and at a decided measuring point (usually a capstone course or a degree project). The gathered data is then compiled, documented, analyzed, and used in the annual analysis together with indirect measurements. Indirect measurements measure opinions and are in the form of course evaluations, program councils and surveys for instance. Indirect measurements are a complement to the direct measurements and are also analyzed in the annual analysis. The outcome of the annual analysis is the base for deciding on what actions to take to improve the program. And so the process continues for the continuous improvement of our programs and the benefit for our students.

Today all programs at SBE are undergoing these measurements and the process is implemented for a continuous, documented and systematic quality work.

The School of Business and Economics is now working towards becoming AACSB accredited in the autumn of 2022.

Kontaktperson: Åsa Gustavsson 

Fakulteten för konst och humaniora har över 600 fristående kurser. Hur kan vi få fler att se möjligheten med att kombinera dessa till en egenbyggd kandidatexamen?

Vi tog hjälp av studenterna på medieentreprenörprogrammet för att porträttera detta på ett kreativt sätt. Vill du veta hur? Kom och se filmen och hör oss berätta.

Kontaktpersoner: Kim Carlborg och Linn Andergren

Hur tillgodose kvalitetsaspekter i nätbaserad utbildning? -Klimatförändringar I låter studenter möta aktuell forskning med goda resultat

Hur kan man basera en kurs på högaktuell forskning, ge den helt nätbaserad form utan samtida möten, göra den öppen och med låga förkunskapskrav, använda aktiva framgångsrika forskare och få engagerade studenter som klarar kursen?

Med en underbyggd kursdesign som identifierar och antar utmaningarna och dessutom bygger på samlade kompetenser och samarbete i lärarlaget är det möjligt.

Vi ger nu kursen Klimatförändringar I (7,5 hp) för andra gången med ett brett deltagande av studenter med olika bakgrund, förutsättningar, agendor och erfarenheter.

I den här presentationen delar vi våra erfarenheter av att designa och ge kurser utifrån forskning om både innehåll (klimatförändringar) och form (nätbaserat). Vi använder endast forskningsartiklar och internationella rapporter på engelska, skapar pedagogisk närhet utan samtida möten, håller ihop gruppen i olika läraktiviteter som stödjer raden av alternativa examinationer - anpassade till kunskapsmålen enbart med hjälp av digitala standardlösningar. Vi reder dessutom ut vad vi menar med kvalité i kurser.

Kontaktperson: Linda Reneland-Forsman

Case och gamification är exempel på verktyg som kan användas inom undervisning på Lnu och som kan tillföra extra dimensioner för studenterna.

Case som beskrivning av verksamheter är användbart i många kurser och uppskattat av studenterna. Att ha några gemensamma för Lnu skulle kunna underlätta för lärare som vill använda sig av case i sin undervisning. Ett exempel kan vara Linnaeus glasbruk som vi har börjat att beskriva.

Gamification, också benämnt som spelifiering, används för att stödja, motivera och engagera den enskilde studenten. Det görs främst genom att använda spelmekaniker (element som finns i exempelvis datorspel) i kursprocesser som stödjer deltagaren att uppfylla sina egna mål. Det finns många mekaniker och det ar viktigt att se vilka som passar en enskild kurs och de studenter som läser den. Dessutom innehåller kursplattformen MyMoodle både möjligheter och begränsningar av mekaniker.

Vi har undersökt dessa två områden för LNU och presenterar vad vi har funnit.

Kontaktpersoner: Miralem Helmefalk och Leif Marcusson  

Från våra rekryteringsresor i världen grodde en idé om att skapa ett nytt program som binder ihop kunnandet inom management vid FEH med energiområdet vid FTK. En summering av utvecklingsarbetet från idé till ett sökbart program gemensamt för två institutioner, arbetsformer, problem och lösningar längs vägen.

Kontaktperson: Jörgen Forss

Fakulteten för konst och humaniora har höga ambitioner vad gäller hållbar utveckling och klimatomställning. I verksamhetsplanen för 2021 finns tre målsättningar:

• Bredda och fördjupa inslagen av hållbar utveckling i fakultetens program och kurser
• Bredda och fördjupa inslagen av hållbar utveckling i fakultetens forskning och forskarutbildning
• Förbättra fakultetens arbetsformer i relation till hållbar utveckling (t ex resor, resurser)

Målsättningarna är nedbrutna i en antal konkreta aktiviteter, varav hållbarhetsmärkning av kurser och program är en.

En mycket viktig del av universitetets och fakultetens arbete med hållbarhet och Agenda 2030 är innehållet i utbildningarna. En metod för att stötta denna utveckling är hållbarhetsmärkning av program och kurser, dvs att systematiskt ange hur utbildningarna inkluderar hållbar utveckling.

Syfte: öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna, öka fokus på hållbarhetsfrågor generellt, samt ett sätt att följa upp hur fakultetens samlade utbud utvecklas i riktning mot Vision 2030 och Mål 2025. Hållbarhetsmärkningen synliggör även för studenterna vilket utbud som finns inom hållbar utveckling på FKH.

Mål: relevanta kurser och program hållbarhetsmärks utifrån ett genomarbetat, medvetet beslut baserat på kunskap om Agenda 2030. Prövning av hållbarhetsmärkning ska vara ett självklart inslag för de flesta kurser och program på fakulteten.

Kontaktperson: Kristina Johansson 

Sessionen betonar vikten av att integrera studentens egen utförande av forskning i undervisningen genom att presentera hur detta genomförs i undervisningen om statsvetenskap. Dessutom framhålls vikten av att undervisning är lärande om forskning samt att lärare undervisar inom de områden som de också forskar inom. Inom statsvetenskap betonas också institutionens egen forskning i en speciell kurs där studenterna undervisas av lärare som presenterar sin egen forskning utifrån egna publikationer.

Kontaktperson: Magnus Hagevi

För fem år sedan startades ett nätverk kopplat till programmet Coaching och Sport Management. Målet var att skapa en mötesplats/arena för samverkan mellan utbildningen och presumtiva framtida arbetsgivare. Nätverket inkluderar idag cirka 30 organisationer, som verkar inom ideell, offentlig och kommersiell sektor med anknytning till idrott (och hälsa). Idrottsföreningar, idrottsförbund, fritidsförvaltningar och företag är exempel på partners.

För studenterna innebär nätverket att de får pröva och utveckla sina kunskaper och färdigheter, genom att arbeta med problem/utmaningar/utvecklingsarbeten i nätverkets organisationer. På så vis stärker studenterna sitt kontaktnät och sitt CV, samtidigt som de får en relevant, aktuell och uppkopplad utbildning. För lärarnas del ger nätverket möjligheter att arbeta mer problemorienterat i undervisningen, medan programledarna har en plattform för kritisk diskussion och utveckling. För organisationerna finns dels ett högre syfte, i form av att bidra till stärkt lärande hos presumtiva framtida kollegor, dels en möjlighet till eget lärande genom att få perspektiv utifrån på sin verksamhet. För samtliga parter är nätverket ett forum för idé-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Kontaktperson: Camilla Strömberg

Sedan en tid tillbaka pågår ett utvecklingsarbete kring forskningsbasering av UVK vid Linnéuniversitetet. Vilka principer kring till exempel koherens och progression är viktiga att beakta i detta arbete? Presentationen tar upp olika kvalitetsaspekter som utvecklingsarbetet aktualiserar liksom olika konsekvenser för styrning och organisering av UVK.

Kontaktperson: Daniel Sundberg 

Framtagning av gemensamma kvalitetskriterier vid VFU - arbetsprocessen och resultatet.

Inom högskolans vårdutbildningar är en stor del av utbildningen förlagd till det kontext den utbildade personen ska verka inom. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, utgör ca 35-50% utbildningens längd. Detta ställer stora krav på att lärosäte och den sjukvårdshuvudman som studenten gör sin VFU hos har ett väl utbyggt samarbete.

Den treåriga grundutbildningen till sjuksköterska vid Lnu har ca 900 studenter inne i programmet, till detta tillkommer studenter på avancerad nivå specialistutbildningar inom sju områden samt barnmorskeutbildning. Det rör sig alltså om ett stort antal studenter som varje termin ska göra sin VFU hos sjukvårdsregioner och kommuner. Medan regionerna har ett lagstadgat ansvar att ta emot studenter i erforderlig mängd så finns inte samma ansvar uttalat för kommunerna.

Det finns tolv kommuner i Kalmar län och åtta kommuner i Kronobergs län. Kommunerna har olika förutsättningar, bland annat baserat på storlek och geografiskt läge. Det har funnits ett behov av tydliggörande av vilken kompetens som krävs för att kunna handleda studenterna till att uppnå utbildningsmålen samtidigt som det har behövts en tydligare samordning mellan lärosätet och kommuner om VFU-platser.

För att säkra kvalitén vid VFU vid sjuksköterskeutbildningarna har en ny samverkansstruktur skapats och ett samverkansdokument som reglerar kvalitet och ersättning arbetats fram mellan Institutionen för hälso- och vårdvetenskap och samtliga tjugo kommuner i Kronoberg och Kalmar län.

Framarbetat avtal har med likalydande innehåll tecknats individuellt med varje kommun. Avtalet innehåller i en stege kvalitetskriterier kopplade till kommunernas kompetens som handledande organisation. Vid hög kvalitet = hög ersättning.

Detta är exempel på hur samverkansfrågor som rör kvalitet kan processas då flera parter med olika kulturkompetenser är involverade.

Kontaktpersoner: Per Enarsson, prefekt och Nadja Heinvall, resurssamordnare

Projektet som skall förbereda Linnéuniversitet att framgångsrikt möta utmaningen i att undervisa samtidens och framtidens studenter oavsett förutsättningar har nu pågått sen april. Efter en inledande inventerande fas pågår nu arbetet runt om i organisationen att identifiera, prioritera och rusta verksamheten för att säkerställa goda resultat. Det är nu det händer och ledning och projektgrupp med Catta Torhell i spetsen inväntar nu intresserat underlag som kan stödja ledningens inriktningsbeslut för utformningen av framtidens lärmiljöer vid Lnu. En rapport om kunskapsläget är framtagen, besök har gjorts av projektgruppen på institutioner och verksamhetsstöd, ett utskick med riktlinjer för arbetet har gått ut till alla prefekter, sektionschefer och kanslichefer. Höstdialogerna har ställt in sökarljuset på studentmålet 2025 och hur verksamheten avser möta det. Nu finns chansen att få era frågor prioriterade och stöttade på bred front. I denna presentation möter du delar av projektgruppen för en gemensam temperaturmätning på ”Framtidens lärmiljöer”.

Kontaktperson: Linda Reneland-Forsman

Att kunna se skogen för alla träd – genomlysningen av kursutbudet vid FKH

Fakulteten för konst och humanioras utbildningsutbud består till stora delar av fristående kurser (cirka 70 procent av HST). På en del institutioner bedrivs utbildning nästan uteslutande i kursform. Att genomföra en genomlysning av det fristående kursutbudet har varit ett identifierat behov hos fakulteten länge. Nu har vi äntligen gjort slag i saken och är snart i mål med hela genomlysningen i alla dess delar. Syftet var att fånga tre perspektiv: strategi, kvalitet och ekonomi. Något som har varit minst sagt utmanande eftersom utbudet är så stort, spretigt, sammanflätat…

Vi presenterar en översikt över fakultetens kursutbud, hur genomlysningen har bedrivits i olika steg, vilka underlag som har tagits fram, hur kommunikationen och dialogen med verksamheten har gått till samt lite kort om olika slutsatser som vi har kunnat dra av arbetet så här långt.

Kontaktperson: Linda Liedström

Sedan ett år tillbaka har Pedagogiska arbetsgrupp vid IFL testat och utvärderat nya verktyg för delkursvärderingar via MyMoodles enkätfunktion, samt utarbetat rutiner för att säkerställa att kursvärderingarna används i kvalitetsutvecklande syfte. Enkätverktyget upplevs användarvänligt och delkursvärderingar som distribueras via MyMoodle av undervisande lärare har också visat sig effektiva, då såväl svarsfrekvens (80-100 %) som andelen utvecklade frisvar ökat markant i jämförelse med S&R:s enkäter.

Presentationen innefattar en kort genomgång av enkätverktyget och en beskrivning av hur vi vid IFL formaliserat det kursutvecklingsarbete som delkursvärderingarna är ämnade för.

Kontaktpersoner: Annette Årheim, Anna Salomonsson och Romana Dvorak

Utifrån två projekt – ett pågående i förskollärarutbildningen och ett nyss påbörjat i grundlärarutbildningen – diskuteras behovet av att förändra lärarutbildningens undervisningsformer. Nationellt behöver Sverige öka antagningen till lärarutbildningsprogrammen och få fler lärarstudenter att slutföra sina utbildningar samtidigt som lärarutbildningarna strävar mot ökad harmonisering och höjd kvalitet. Genom konkreta exempel diskuteras möjligheter, utmaningar samt förutsättningar i relation till lärarutbildningens organisation, kurser och för enskilda lärares undervisning.

Kontaktpersoner: Andreas Ebbelind, FTK/MA och Tor Ahlbäck, FSV/DLP

ASP, ISP och måluppfyllelse, kurser, studiehandbok och aktivitetsgrad, det är mycket en doktorand ska hantera utöver sitt avhandlingsprojekt. Linnéuniversitetets doktorander har flera gånger lyft problem med att hitta rätt information om det de behöver veta på våra webbsidor. I den här sessionen presenteras några exempel på hur vi arbetar med att förbättra både gemensam och fakultetsspecifik informationen för våra doktorander. Vi får bland annat höra om några projekt som pågår inom den gemensamma förvaltningen för att förstärka informationen till doktorander. Därefter berättar FKH om en samlad informationssida på Medarbetare som skapats för fakultetens doktorander och deras handledare. Där finns svar på de vanligaste frågorna som rör det praktiska under forskarstudierna. Avslutningsvis berättar FSV om hur vi på Linnéuniversitetets medarbetarsidor – både gemensamma och fakultetsspecifika – försökt underlätta och synliggöra kurser på forskarnivå så att våra doktorander lättare hittar intressanta kurser under sin utbildning.

Kontaktperson: Malin Gregersen

Ett mål i forskarutbildningen är att, som det formuleras i examensordningen (1993:100), kunna tala om sina forskningsresultat med auktoritet – och därmed skapa nyfikenhet både inom och utanför akademin på den kunskapsproduktion som forskning innebär. Utifrån erfarenhet från en kurs i forskningskommunikation kommer jag att ge exempel på hur forskarstuderande från olika discipliner resonerar om hur forskningsresultat kan förtydligas utan att förenklas. Kursen har teoretisk förankring i tillämpad retorik och strålkastaren riktas därmed mot den forskarstuderandes ansvar både som talare och lyssnare. Kursen är en illustration av reflekterande undervisningspraktik på forskarnivå.

Kontaktperson: Cecilia Olsson Jers, docent i svenska språket med inriktning mot retorik

I det pågående arbetet med att ackrediteras enligt internationell standard (AACSB) har vi på Ekonomihögskolan uppmärksammats på vikten av lärares samlade kompetens. Det innebär att det är mer än bara de traditionella meriterna inom ffa forskning, såsom publikationer och externa medel, som är nödvändiga för en god utbildningskvalitet. Vid arbetet med att bemanna våra programkurser försöker vi tydligare matcha lärarnas totala kompetens till de olika programmens behov. Syftet är säkerställa att våra studenter på programmen möter lärare med olika typer av kompetens; vetenskaplig och pedagogisk kompetens självklart men även relevant praktisk kompetens och samverkan värderas.

Med hjälp av ett systemstöd (Academ) har vi börjat dokumentera lärares alla olika meriter, vilket möjliggör en indelning av lärarna i fyra kompetenskategorier. Vi kommer berätta om de olika lärarkategorierna, vilka kompetenser som önskas för respektive kategori och hur kompetensmixen för program på olika nivåer bör se ut. Även exempel från Academ utlovas.  

Kontaktpersoner: Katarina Zambrell och Diana Axelsson Olsson, FEH

Ett exempel på hur digitalisering kan ge nya pedagogiska möjligheter vid examinering.

Motiv för att införa digitala examineringar är främst att förenkla administrationen genom att slippa hantering av papperstentor, möjliggöra användandet av olika digitala verktyg samt underlätta skrivprocessen för studenter och rättningsprocessen för lärare. Vid LNU har vi har vi ett projekt för digital salstentamen där vi just nu är i implementeringsfasen och hoppas kunna genomföra de första digitala tentamina under hösten 2022. Vid LNU har vi valt att använda fast datorer ägda av universitetet och inte BYOD (bring your own device) då detta ansetts enklare att administrera och att det ger en större rättssäkerhet. Vi har så här långt installerat 48 digitala skrivplatser i Stenladan i Växjö och håller på att installera 34 digital skrivplatser i Culmen i Kalmar. Det system som kommer att användas är Inspera assessment vilket upphandlats nationellt via SUNET och som därmed kommer att var det system som de flesta universitet och högskolor i Sverige kommer att använda. Som ett sidoprojekt till digital salstentamen håller vi även på att utreda eventuella möjligheter att kunna genomföra övervakade digitala tentamina i hemmet. Ett annat eventuellt framtida projekt är att titta på samordning för att kunna skriva digitala salstentamina vid andra högskolor, universitet och lärcentra.

Kontaktpersoner:

• Implementering av digitala salstentamina med Inspera assessment i Kalmar och Växjö, Pia Rönn Johansson 
• Övervakad digital tentamen i allmänhet, Johan Lindeberg