Fakta om projektet
Projektledare
Mahitab Ezz El Din
Deltagande organisation
Linnéuniversitetet
Finansiär
FKH Forskningsexcellens 2025
Tidsplan
1 jan 2025–31 dec 2025
Mer om projektet
Under 2022 och 2023 utlöste en serie offentliga incidenter med koranbränning – först utförda i Sverige av en högerextrem aktivist och senare av en irakisk asylsökande – protester, diplomatiska spänningar och upprördhet långt utanför Sveriges gränser. Det som började som isolerade handlingar eskalerade snabbt till en global kontrovers och väckte allvarliga säkerhetsproblem. Sveriges säkerhetstjänst svarade med att höja den nationella terrorhotnivån, vilket underströk hur djupt dessa händelser gav resonans både hemma och utomlands.
Men hur berättades dessa händelser egentligen för allmänheten? Och vems röster formade nyheterna?
Denna studie tittar närmare på hur koranbränningskrisen bevakades i media – både i Sverige och i arabvärlden. Genom att analysera nyhetsrapportering från Sveriges ledande dagstidning Dagens Nyheter och Aftonbladet, tillsammans med arabiskspråkig bevakning från Al Jazeera och Al Arabiya, undersöker projektet hur samma händelser kan framställas på mycket olika sätt beroende på var – och av vem – de rapporteras.
Med hjälp av en kritisk diskursanalys undersöker studien språket, perspektiven och maktrelationerna som finns inbäddade i nyhetsberättelser. Studien tar upp följande forskningsfrågor:
- Hur representeras Sverige och Koranbränningskrisen i arabisk och svensk mediebevakning av händelserna?
- Vilka röster dominerar rapporteringen?
- Hur framträder maktrelationerna mellan aktörer i nyhetsrapporteringen?
Genom att fokusera på dessa frågor belyser projektet hur Sverige framställs i arabiska medier, hur yttrandefrihet och respekt för religion förhandlas fram i nyhetsberättelser, och hur journalistiken i sig kan forma den allmänna förståelsen under kristider.
