Projekt: Child- and Adolescent Psychiatric Treatment for depressed Adolescents using interpersonal psychotherapy IN psychiatry (CAPTAIN)
CAPTAIN-projektet är en multicenterstudie av interpersonell psykoterapi för deprimerad ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Fakta om projektet
Projektledare
Fredrik Falkenström
Övriga projektmedlemmar
Liselott Lindegren, Linnéuniversitetet och Region Östergötland Karin Pernebo, Linnéuniversitetet och Region Kronoberg Rolf Holmqvist, Linköpings Universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet Region Östergötland Region Kronoberg Linköpings Universitet
Tidsplan
2023-2028
Ämne
Psykologi
Forskargrupper
Avdelningen för klinisk psykologi
Mer om projektet
Depression hos barn och ungdomar är i dag ett av våra största folkhälsoproblem. Allt fler unga mår dåligt, och många som drabbas i tonåren riskerar att få återkommande psykiska besvär långt in i vuxenlivet. Samtidigt vet vi att tonåren är en särskilt känslig period i livet, då hjärnan fortfarande håller på att utvecklas. Under dessa år formas system i hjärnan som styr hur vi hanterar känslor, stress och relationer till andra människor. Om dessa system hamnar i obalans finns en ökad risk för långvarig psykisk ohälsa.
Det finns idag effektiva samtalsbehandlingar för ungdomar med depression. En sådan behandling är interpersonell psykoterapi för ungdomar (IPT-A), som hjälper unga att förstå sambandet mellan sina känslor, sina relationer och sitt mående. Behandlingen fokuserar bland annat på konflikter i familjen, svårigheter med vänner, känslor av utanförskap och stress i vardagen. Internationell forskning visar att IPT-A kan hjälpa många unga att må bättre.
Trots detta vet vi fortfarande för lite om hur väl denna behandling fungerar i den svenska barn- och ungdomspsykiatrin, där många patienter har stora svårigheter, flera samtidiga problem och en tung livssituation. Vi vet heller inte tillräckligt om vilka ungdomar som har störst nytta av behandlingen, eller varför den fungerar för vissa men inte för andra. I CAPTAIN-projektet vill vi ta reda på just detta.
I projektet följer vi ungdomar som får IPT-A vid tre olika BUP-mottagningar i Sverige. Vi mäter hur de mår före, under och efter behandlingen, och jämför förändringar under behandling med tiden före behandlingsstart. På så sätt kan vi bättre förstå vilka förbättringar som beror på själva terapin. Vi undersöker också vilka faktorer som påverkar hur bra behandlingen fungerar. Till exempel studerar vi hur förmågan att hantera känslor, förstå sig själv och andra, och bygga trygga relationer förändras under behandlingen. Vi tittar även på hur samarbetet mellan terapeut och patient påverkar resultaten.
Projektets grundidé är att behandling i tonåren inte bara handlar om att minska symtom här och nu, utan också om att påverka hur hjärnan och känslolivet utvecklas på längre sikt. Om unga får rätt stöd i rätt tid kan det bidra till att deras sätt att hantera stress, relationer och känslor utvecklas i en mer positiv riktning. Om projektet lyckas kan resultaten få stor betydelse för framtidens barn- och ungdomspsykiatri. Vi kan bli bättre på att välja rätt behandling till rätt person, minska risken för långvarig psykisk ohälsa och ge fler unga möjlighet till ett bättre liv. På sikt kan detta bidra till minskat lidande, bättre livskvalitet och stora samhällsvinster.