Forskarutbildning i svenska språket

Vid Institutionen för svenska språket möter du en forskningsmiljö där språk studeras i samhällets alla delar – från klassrum och vård till rättssalar, myndigheter och näringsliv.

Tre inriktningar

Utbildning på forskarnivå i svenska språket ges med tre inriktningar:

• Svenska språket, språkvetenskaplig inriktning
• Svenska språket, didaktisk inriktning
• Svenska språket, inriktning flerspråkighet

Inriktning innebär att man får sin doktorsgrad inom den specifika inriktningen. Många doktorandarbeten kan dock verka inom flera fält oavsett inriktning.

Forskningsområden

Vår forskning förenar perspektiv från kritisk diskursanalys, retorik, sociolingvistik, språkdidaktik, systemisk-funktionell lingvistik och kognitiv språkforskning. Det kan till exempel handla om språkbruk i skolan, flerspråkighet, litteracitet och språkinlärning (första och andra).

Andra områden är språkbruk i professionella praktiker, som till exempel rättslingvistik och hur myndigheter och företag kommunicerar. Vi studerar också hur människor lär sig, bearbetar och använder språk i olika livssituationer. 

Vid institutionen finns en tradition av att undersöka språk i autentiska kontexter, ofta med hjälp av både kvalitativa analyser och kvantitativa metoder såsom:

• korpuslingvistik (analyser av stora digitala textsamlingar),
• tangentloggning (registrering av tangenttryckning för att t.ex. analysera skrivprocesser)
• ögonrörelsemätning
• neurokognitiva mått (EEG/ERP) (mätning av hur hjärnan bearbetar språk)
• AI och maskininlärning
• diskurs- och samtalsanalys

Forskningen har en tvärvetenskaplig profil, där språkvetare samarbetar med forskare inom exempelvis psykologi, utbildningsvetenskap och digital humaniora.

Våra projekt är ofta externfinansierade och bedrivs i samverkan med skolor, myndigheter och andra samhällsaktörer. Det ger forskningen hög vetenskaplig kvalitet och tydlig samhällsrelevans.

Doktoranden Federica: ett väldigt stimulerande jobb

Federica Raschellà är doktorand i svenska språket. I sitt projekt undersöker hon om användning av gester kan stödja undervisning och inlärning av svenskt uttal. Hon tittar specifikt på vuxna som lär sig svenska som andraspråk.

– Jag fokuserar på ett uttalsdrag som ofta är svårt för många inlärare av svenska, nämligen den svenska längdkontrasten, det vill säga skillnaden mellan ord som “vila” och “villa”, “sil” och “sill”. Exempel på en gest i det här sammanhanget kan vara att läraren gör en horisontell handrörelse som visualiserar vilket ljud som ska uttalas långt.

Berätta om din bakgrund!

– Jag kommer från Italien, där jag läste ett kandidatprogram i moderna språk, bland annat svenska. Under mitt tredje år åkte jag till Sverige som utbytesstudent. Det var då jag förstod att jag ville fördjupa mina kunskaper i det svenska språket och språkvetenskap. Jag flyttade till Sverige 2018 och läste ett masterpogram i Skandinavistik. Sedan började jag doktorandutbildningen 2023. Vid sidan av studierna har jag också undervisat i svenska för vuxna.

Varför är detta ämne så intressant?

– Forskning om uttalsundervisning har ofta varit eftersatt, inte minst i Sverige. Lärarna tycker ofta att uttalsundervisning är särskilt svårt, och de vet inte alltid hur de bäst kan hjälpa elever att förbättra uttalet. Det finns därför ett stort behov av att undersöka vilka resurser och strategier som kan vara gynnsamma för lärarna att använda i sin undervisning.

– Dessutom tycker jag personligen att ämnet är intressant eftersom jag har själv svenska som andraspråk, och har länge kämpat för att göra mig förstådd på svenska. Så jag tycker att forskning inom detta ämne är inte bara jätteviktigt utan också nödvändigt.

Hur väcktes ditt intresse för att bli doktorand?

– Jag har alltid varit en nyfiken person som alltid vill veta mer, och har länge haft ett intresse för språk, språkinlärning och fonetik i synnerhet. Jag tyckte därför att forskarutbildning var en utmärkt möjlighet att lära mig mer, och att forska just inom det jag var så intresserad av.

Vad är det bästa med att vara doktorand?

– Först och främst gillar jag att kunna jobba med något jag är så intresserad av på ett personligt plan, det är verkligen en lyx man inte får underskatta. Dessutom tycker jag det är ett väldigt stimulerande jobb, där man har möjlighet att alltid lära sig något nytt. Man lär sig nya färdigheter hela tiden och det tycker jag är väldigt spännande. Sist men inte minst, tycker jag att flexibiliteten i det här jobbet är en av de största fördelarna med att vara doktorand.

En inkluderande miljö

Som doktorand blir du en del av en inkluderande forskningsmiljö där samarbete och nyfikenhet står i centrum. Vi erbjuder handledning med bred expertis och regelbundna seminarier, som ger möjlighet att utveckla både din ämnesmässiga och metodologiska kompetens.

Hos oss får du arbeta i en miljö där traditionella språkvetenskapliga perspektiv möter nya teknologier och där din forskning kan bidra till att förstå och utveckla kommunikation och språkanvändning i ett föränderligt samhälle.

Exempel på pågående doktorandprojekt

• Skolan som en flerspråkig arena – i policy och praktik (Gabriel Bäck)
• Gester i den svenska uttalsundervisningen (Federica Raschellà)
• Språkutveckling bortom klassrummet: En samverkande studie av vuxna migranter i arbetslivet (Anna Lundström)
• Benämningar på politiska grupper (Emilia Jonasson)
• Kritisk litteracitet i tidiga skolår (Desirée Fristedt)
• Lärares design för språk- och kunskapsutvecklande undervisning
  (Helena Karlsson Pacheco)
• Lexical acquisition in quadrilingual children (Birgitta Waters)

Hur blir jag forskarstuderande i svenska språket?

När vi har möjlighet att anta forskarstuderande annonseras detta ut på Linnéuniversitetets webbplats. Efter att ansökningstiden löpt ut utses den forskarstuderande i en formaliserad antagningsprocess. Se lediga jobb