Forskarutbildning i engelska

Engelska med litteraturvetenskaplig inriktning

Kontakt: Niklas Salmose och Johan Höglund

Forskarutbildningen i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning bedrivs i en internationellt orienterad forskningsmiljö. Handledning erbjuds av docenter och professorer med bred kompetens inom litteratur på engelska.

Ämnet engelska förstås som ett brett, multimodalt och intermedialt forskningsfält, där litteratur studeras i relation till andra medier och uttrycksformer. Miljön har särskild expertis, förutom renodlad engelsk litteraturvetenskap, inom bland annat poesi, tecknade serier, grafiska romaner, videospel, television och film, och forskningsprojekten rör både traditionella och framväxande narrativa former.

Exempel på doktorandsprojekt

För närvarande har inriktningen fem doktorander med projekt om exempelvis:

• ekologisk melankoli i narrativa videospel
• relationen mellan digitala och analoga medier i spekulativ fiktion
• det groteskas roll i världslitteratur och världsekologi
• intermediala gestaltningar av natur och mänsklig ekologi i samtida teater.
  
  

Forskargrupper och forskarskolor

Forskarutbildningen är nära knuten till Linnéuniversitetets två spetsforskningscentra IMS (Intermediala och multimodala studier) och Concurrences (Koloniala och postkolonial studier), vilket ger doktorander tillgång till internationella nätverk, tvärvetenskapliga samarbeten och en levande seminariekultur.

Doktorandmiljön är internationell, med handledare, doktorander och återkommande gästforskare från olika delar av världen. Doktoranderna erbjuds regelbundna seminarieserier, workshops, inbjudna gästföreläsare samt ett brett utbud av doktorandkurser.

Inom miljön finns även flera forskarskolor, däribland Global humaniora och Midvärld (samarbete med Örebro universitet)

Genom samarbeten med partneruniversitet ges doktorander goda möjligheter till internationella utbyten under forskarutbildningen. Några exempel: University of Edinburgh, UCLA, L'Università degli Studi Roma Tre och Universität Innsbruck.

Engelska med didaktisk inriktning

Kontakt: Marie Källkvist

Engelska med didaktisk inriktning innebär att man studerar undervisning och/eller lärande där engelska står i fokus, ofta med tvärvetenskaplig ansats.

Forskarna är knutna till forskningsmiljön Centrum för Educational Linguistics, där det finns ett nära samarbete med forskarutbildningen i svenska språket med didaktisk inriktning. Här verkar ett tjugotal forskare och cirka tio doktorander som sammanstrålar varannan vecka för seminarier. Handledning erbjuds av en professor och en docent. Universitetslektorer i engelska med didaktisk inriktning kan fungera som biträdande handledare.

I engelska med didaktisk inriktning kan man välja att fokusera på engelska språket eller på engelskspråkig litteratur eller medier, exempelvis film och dess användning i klassrummet.

Forskningsmiljön har särskild expertis inom klassrumsforskning, som studeras utifrån flerspråkiga, sociokulturella, kognitionsvetenskapliga och multimodala perspektiv. Den senaste forskningen i miljön fokuserar på transspråkande och flerspråkighet, skrivdidaktik, barnlitteratur i de tidiga skolåren, ordkunskapsutveckling och utbildningspolicy.

Exempel på doktorandprojekt

• "Teaching writing in language classrooms: From autonomous to cross-curricular and multilingual practices" (Justyna Legutko)
  Avhandlingen fokuserar på språklärares undervisning i skrivande på gymnasiet och huruvida den kunde bedrivas över språkämnesgränserna. Läs om avhandlingen i DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet).

Engelska, inriktning flerspråkighet

Kontakt: Marie Källkvist

Engelska, inriktning flerspråkighet är en ny inriktning vid Linnéuniversitetet sedan ett par år tillbaka. Ämnet förstås brett och pågående forskning handlar om såväl individuell, institutionell som samhällelig flerspråkighet. Det kan till exempel handla om hur lärare och elever använder flerspråkiga resurser i sin undervisning respektive sitt lärande, och om språkpolicy i skolor, högre utbildning och samhället i stort.

Forskarna är verksamma i miljön Centrum för Educational Linguistics och har ett nära och väletablerat samarbete med forskare i svenska språket och svenska som andraspråk, där samma inriktning erbjuds. Handledning bedrivs av en professor och en universitetslektor.

Engelska med språkvetenskaplig inriktning

Kontakt: Charlotte Hommerberg

I engelska med språkvetenskaplig inriktning bedrivs forskning inom korpuslingvistik, sociolingvistik och diskursanalys.

Korpuslingvistik är ett forskningsområde där man analyserar stora, digitala samlingar av text eller tal, så kallade korpusar. Syftet är att undersöka hur språk används i autentisk kommunikation, till exempel att urskilja mönster och drag. För att söka igenom textsamlingarna använder sig forskarna av särskilda datorverktyg.

Forskningen i sociolingvistik rör dels språklig variation i engelskan, dels engelskans roll i Sverige. Forskningen om språklig variation rör främst kongruensmönster. Forskningen om engelskans roll i Sverige rör språkpolitik och språkpolicy i offentlig sektor. Här är syftet att beskriva och förstå hur och varför olika språk används i olika domäner i det svenska samhället, samt hur detta påverkar individer och samhället i stort.


Inom diskursanalys studeras språkanvändning inom en viss social kontext med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, ofta i syfte att förstå och synliggöra underliggande ideologier och maktpositioneringar och hur dessa kan påverka våra tankar och attityder.


Även om dessa tre områden har sitt ursprung inom olika inriktningar av engelsk språkvetenskaplig forskning finns överlappningar mellan dem, t.ex. genom kombinationen av kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.


Det senaste doktorsavhandlingen i ämnet är Alexander Lakaws ”Agreement with collective nouns: Diachronic corpus studies of American and British English” från 2024. Alexanders forskning ligger i skärningspunkten mellan korpuslingvistik och sociolingvistik.

Exempel på forskningsprojekt:

• Translating complexity
• Variation and change in agreement patterns in English used as a second language
• English in language policy and planning in school and higher education in Sweden
• Metaphors in Anger Therapy on Digital Platforms
• Discourse of experiential luxury
   

Elliott: litteratur spelar stor roll för hur vi förstår vår omvärld  

Elliott Berggren

Elliott Berggren är doktorand i engelsk litteratur. Hans projekt handlar om hur groteska teman och grotesk estetik i litteraturen representerar kriserna i världsekologin.

Berätta om ditt projekt!

– Genom att utgå från ett materialistiskt perspektiv argumenterar jag att den globala ekonomiska krisen och klimatkrisen ger upphov till uttryck och former inom litteratur som blir alltmer groteska. Det vill säga att allt fler böcker använder sig av groteska representationer, alltså absurda och skrämmande inslag, för att försöka förstå och förklara på ett spekulativt sätt de kriser som vi lever med i dagens samhälle.

– I mitt projekt myntar jag uttrycket world-grotesque, för att beskriva hur groteska representationer inom litteraturen också har kommit att utvecklas i takt med att kriserna har fördjupats, och nu penetrerar alla samhällsskikt runt om i världen.

– I och med mitt fokus på världslitteratur så är jag dessutom intresserad av hur dessa kriser upplevs annorlunda i olika delar av världen, och hur dessa groteska representationer uttrycks olika beroende på var de uppstår. Med min forskning ämnar jag att skapa en ny kritisk vokabulär, som kan vara användbar för att läsa och undersöka böcker som representerar kristillstånd på obehagliga, skräckinjagande eller absurda sätt.

Varför är detta ämne så intressant?

– Jag har alltid varit intresserad av böckers möjlighet att engagera människor och representera olika samhällsfenomen. Litteraturen är avgörande för den generella samhälleliga diskursen och spelar stor roll för hur vi förstår vår omvärld. Den ger oss en vokabulär för att kommunicera upplevelser och erfarenheter över tids- och rumsgränser. Litteratur kan även hjälpa oss förstå hur världshistoriska samhällsfenomen så som kapitalism och kolonialism har utvecklats och påverkat både oss och vår planet.

Hur väcktes intresset för att bli doktorand?

– Jag har alltid varit nyfiken och haft ett hungrande efter all sorts ny kunskap. Intresset för att bli doktorand väcktes när jag gick programmet Språk, Kultur och Kommunikation på Linnéuniversitetet. Att få möjligheten att studera ett ämne som jag alltid har brunnit för öppnade dörren för att det även går att forska om det och skapa en karriär av det. Sedan ska det inte heller förminskas hur mycket mina lärare både inspirerade och uppmuntrade mig att bli doktorand – något jag kanske inte hade övervägt annars.

Hur är det att vara doktorand?

– Jag gillar sammanhanget; att få ta del av forskningskulturen och umgås med andra likasinnade som likaså brinner för sin forskning. Jag gillar också att ha möjligheten att utforma arbetsveckan efter mina behov. Att jag utöver detta kan resa, träffa nya människor, veta att jag bidrar till samhällsutveckling, och kanske även inspirerar andra att forska, är väldigt givande. Jag är också glad att få ta del av mycket kunskap som gör att jag lär mig mer om samhället och världen, och som gör mig till en bättre person.