Skogens värden – vårt styrkeområde

Forskningsområdet Skogsekologi och ekofysiologi | lnu.se handlar om naturvård, markekologi, skogens näringsdynamik, ekofysiologi, skogens vatten- och kolbalans samt olika fysiologiska processer i skogen. 

Inom området Skogshushållning | lnu.se behandlas frågor om hur skogar används och förvaltas på ett hållbart sätt med hänsyn till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i ett föränderligt klimat. Forskningen behandlar bland annat: 

• Skogsskötsel. Forskning för vidareutveckling av skogsskötseln utifrån olika förutsättningar och behov. Här ingår bland annat skogsförynging och hyggesfritt skogsbruk. 
• Skogsproduktion. Forskning om hur klimatet och olika skogsskötselåtgärder påverkar skogens tillväxt. 
• Skogsträdsförädling. Forskning om att förbättra träds tillväxt, virkeskvalitet och motståndskraft genom urval och korsning. 
• Skogens klimatanpassning och klimatnytta. Forskningen handlar om åtgärder för att aktivt anpassa skogen till ett förändrat klimat, samt hur skogen kan fungera som en kolsänka och bidra med förnyelsebara råvaror. 
• Småskaligt skogsbruk. Utvecklar utbildningskoncept och bedriver projekt relaterade till småskaligt skogsbruk och skogsägande. 
  Forskargrupp: Småskaligt skogsbruk 
• Skogsskador. Forskning om processer och mekanismer bakom skogsskador och deras samverkan i skogens olika utvecklingsfaser samt strategier för att motverka skadorna i skogsbruket. 
• Skogsbrukets digitalisering. Skogsbrukets digitalisering undersöker hur nya datakällor och teknik som fjärranalys kan integreras i och förbättra skogsbruket. 

Inom forskningsområdet  Skogens produkter | lnu.se bedrivs spetsforskning om råvaror och biprodukter från skogen och dess produktionsprocesser i syfte att främja nyttjandet av förnyelsebara material. Fokus ligger på: 

• Bedömning av träkvalitet: Mikro- och makrostrukturanalyser, inklusive fysikalisk, mekanisk, kemisk och anatomisk karakterisering, av trä- och icke-träråvaror från olika skogsbruksmetoder för att föreslå den optimala tillämpningen. 
• Träskydd och -modifiering: Förlänga livslängden för trä och andra biobaserade material och produkter genom att skapa nya funktionaliteter genom avancerad bearbetning. 
  Forskargrupp: Wood Protection 
• Träkompositer: Trä- och fiberbaserade kompositer från förnybara källor (nya eller återvunna råvaror) för tillämpningar inom möbler och byggnader; valorisering av biprodukter från skogs- och jordbruksindustrin för utveckling av biobaserade lim och tillsatser. 
• Träbearbetning: Sågning, träbearbetning och trätorkning för att säkerställa kvaliteten på slutprodukten. 
• Trämarknad: Handel och policyer för träprodukter, virkespriser och prognoser, produktion, konsumtion och handel med skogsprodukter. 

Området Skogens ekonomi | lnu.se spänner över alla delar i den skogliga värdekedjan och är en förutsättning för ett hållbart skogsbruk i ett biobaserat och cirkulärt samhälle. Forskningsområdet behandlar bland annat: 

• Skogsfastighetens investeringar och ekonomi 
• Skogsägande och skogens värden (Småskaligt skogsbruk) 
• Skogens produkter och marknader 
• Skoglig bioekonomi och cirkulära affärsmodeller 
• Naturresursekonomi och skogspolitik 

Forskningen inom Träbyggnadsteknik | lnu.se handlar om att utveckla användningen av trä och träbaserade material i modernt byggande.

Vi arbetar med ett antal laborativt inriktade forskningsprojekt. Som ett paraply över vår forskning i träbyggnadsteknik spänner jämförande modellering med finita element-metoden. Vi forskar i nära samarbete med industri och näringsliv och har ett modernt, välutrustat laboratorium som erbjuder stora möjligheter. 

Linnaeus University Centre for Competitive Timber Structures | lnu.se Linnaeus University Centre for Competitive Timber Structures (Lnuc TiSt) bedriver internationellt ledande tvärvetenskaplig forskning med fokus på banbrytande framsteg inom träbyggande. Genom att utöka kunskapen längs hela värdekedjan för träbyggande bidrar forskningsmiljön till en global omställning mot en koldioxidpositiv och motståndskraftig byggsektor. 

Skogen är också ett kulturellt landskap där historiska spår och samhälleliga berättelser möts. Forskningen undersöker hur människors relation till skogen har utvecklats över tid och hur kulturarv och historiska miljöer kan bevaras i samband med skogsbruk. 

Skogens tidsdimensioner studeras inom konst och i arkeologiska utgrävningsprocesser men även vad gäller långtidsplanering i skogssektorn. 

Digitala metoder, exempelvis fjärranalys och AI-baserad analys, öppnar nya möjligheter att identifiera och skydda kulturmiljöer i skogslandskapet. 

Skogsmiljöer kan bidra till både fysisk och psykisk hälsa. Forskningen inom området studerar hur upplevelser av natur och skog påverkar människors välbefinnande och hur naturbaserade insatser kan användas för att främja hälsa och återhämtning. 

Detta breddar perspektivet på skogen – från grund för biologisk mångfald och ekonomisk resurs till produktiv hälsokälla 

Hållbar turism i skogslandskap kan bidra till både naturvård och regional utveckling. Forskningen vid Linnéuniversitetet undersöker hur turism kan utvecklas på ett sätt som skapar värde för lokalsamhällen samtidigt som biologisk mångfald och naturmiljöer bevaras. 

Genom internationell forskning och samarbeten utvecklas kunskap om hur turism kan bidra till en mer hållbar utveckling. 

Digital teknik förändrar förutsättningarna för skogssektorn. Genom sensorer, satelliter, drönare och avancerad dataanalys kan stora datamängder samlas in och analyseras. Denna kunskap kan användas för att bättre förstå skogens tillstånd och stödja beslutsfattande inom skogsbruk, förvaltning och industri. 

Spetsforskningsmiljö 

Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications | lnu.se 
DISA är Linnéuniversitetets spetsforskningsmiljö som arbetar med insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder. Centrat har sin tyngdpunkt inom datavetenskap, men har ett mångvetenskapligt perspektiv genom ett samarbete mellan forskare från universitetets samtliga fakulteter. 

 
Projekt 

Nästa generation tillförlitlig Agri-Data Management - EnTrust
EnTrust samlar 16 ledande forskningsinstitutioner och företag från 5 europeiska länder för att etablera ett doktorandnätverk där en grupp av 11 doktorander utbildas i en tvärsektoriell, internationell och tvärvetenskaplig miljö med målet att etablera en ny generation av data executives.

APPEND – Digitalt produktpass för att revolutionera möbelindustrin
Syftet med detta projekt är att designa, utveckla och validera DPP (Digital Product Passport) prototyp inom möbelsektorn. Under denna innovationsprocess strävar vi också efter att fokusera våra forskningsinsatser på frågor relaterade till dataspårbarhet, integritet, ägande och styrning som underliggande koncept för en framgångsrik och hållbar implementering av DPP.

STELLA - Digital omvandling av den svenska möbelindustrin genom avancerade digitala värdekedjor
I projektet arbetar vi med att etablera ett ekosystem för Digitala ProduktPass (DPP) i den svenska möbelindustrin. Projektet vidareutvecklar prototyper från Append-projektet till ett robust blockchain-baserat system. Systemet skapar förutsättningar för att garantera produkters spårbarhet, integritet och styrning

ForestEDGE vid Linnéuniversitetet är en mobil och modulär laboratoriemiljö för forskning om resilienta skogar och ett hållbart skogsbruk. De portabla instrumenten och den fältanpassade infrastrukturen möjliggör studier direkt i skogsekosystem, med datainsamling och analys i realtid. Tack vare sin modulära uppbyggnad kan ForestEDGE anpassas efter olika forskningsbehov och fungerar som en flexibel och effektiv plattform för att undersöka en rad olika frågor inom skogsbruk, ekologi, biologi och miljövetenskap.

På Södras fastighet Attsjö 1:12 etableras nu en så kallad ”super test site”, en forskningsinfrastruktur som möjliggör långsiktiga studier av skogsekosystem. Den centrala infrastrukturen omfattar:

• Ett radartorn för övervakning av skogens vattendynamik
• Fyra fluxmaster för övervakning av ekosystemflöden av bland annat koldioxid, metan, vattenånga och värme i olika bestånd.

För kalibrering och validering kompletteras dessa observationer med detaljerade fältmätningar och data från sensorer i marken, på enskilda träd samt i luftrummet ovanför trädkronorna. Syftet är att öka förståelsen av skogens vattenflöden, kol- och energibalans, tillväxt och hälsa över tid, och därigenom bidra till utvecklingen av resilienta skogsekosystem och ett hållbart skogsbruk.

Laboratoriet för byggnadstekniska produkter är en test- och utvecklingsmiljö där forskning möter framtidens byggande. I Labbmiljö och in-situ i byggnader kan företag, forskare och studenter tillsammans utforska, verifiera och optimera byggnadstekniska produkter från materialnivå till fullskaliga konstruktioner. Med avancerad utrustning, specialistkompetens och en stark koppling till byggsektorn och hela den träbearbetande industrin erbjuder laboratoriet en unik plattform för innovation, kvalitetssäkring och produktutveckling. Här förvandlas idéer till hållbara lösningar, redo för marknaden.

Laboratorier för Skogens produkter har välutrustade, specialiserad, modern utrustning inom området trämaterialvetenskap och -teknik, till exempel ett anatomiskt laboratorium med modern mikroskopi, ett laboratorium för fysikaliska och mekaniska tester samt icke-förstörande testning, ett kemiskt laboratorium med våt och analytisk kemi, ett laboratorium för emissioner, klimat och beständighet, samt ett laboratorium för tillverkning av kompositpanel. Infrastrukturen används för att stödja forskning och utbildning av våra studenter, samt för att tillhandahålla tjänster för skogs- och träindustrin i södra Sverige. 

High-Performance Computing Center (HPCC) erbjuder beräknings- och lagringsresurser för att hjälpa forskare lösa stora beräknings- och big data-problem. Förutom ett centrum för tjänster utgör HPCC även en mötesplats för forskare inom datavetenskap och andra områden.

InfraVis kommer att skapa en gemensam ingång till de svenska resurserna i visualisering och utbilda forskare inom olika ämnen runt om i landet. Resurserna innefattar både hårdvara och mjukvara, men framförallt mänsklig expertis. Projektet är en satsning av nio svenska universitet, med Chalmers som projektledare och Linnéuniversitetet som en av partnerna, och finansieras av Vetenskapsrådet.